Erfarenheter kan vara ordentligt tuffa att skaffa sig, men när man väl fått dom är de ovärderliga. Jag har skaffat mig en hel hög med erfarenheter sedan min krasch i september. Svinjobbigt, men oj så bra de är att ha nu.
Som igår, då var det en tuff dag. Lillasyster M sov otroligt dåligt och gjorde även min natt till skit. Hon låg och drömde och gnällde och nästan skällde på någon vissa gånger (antagligen på storasyster M) så när jag vaknade på morgonen visste jag att det skulle bli en tuff dag, för mina erfarenheter har lärt mig att sömnen just nu är OTROLIGT viktig för mig. Lite sömn = ingen rustning!
Den vetskapen bar jag med mig under dagen, och kunde lugna mig själv med när allt kändes jobbigt, och mörka tankar och känslor knackade på. Mikaela - just nu känns det såhär för att du inte har sovit inatt, imorgon kommer allt kännas annorlunda! Tidigare gånger har jag blivit rädd för mina tankar och känslor och kokat upp en massa ångest och oro i min kastrull.
Men även fast det går att lugna sig själv en hel del bara genom att prata lite sans med sig själv, så snurrar hjulet ändå på där uppe i knoppen med saker som ska göras, fixas, köpas... vardagstankar. För mycket sådant, ihop med en skitnatt är inte bra för mig just nu när saftglaset nästan är tomt.
Erfarenheter har lärt mig att relativt tidigt känna igen tecknen - så när jag känner att det kryper i kroppen, och en massa "måsten" studsar omkring i huvudet, då är det bara att lägga ner, sortera bort allt som inte är viktigt egentligen(!) och bara säga tack för mig en stund. Jag checkar ut från livet och återkommer när kroppen är lugn. Jag tar en "noll noll dag". Noll måsten, noll krav, noll tankar framåt. Det är bara jag och vara här och nu!
Denna gången blev det inte en noll noll dag, utan några noll noll timmar uppe i min säng, med en pod i öronen. Det räckte, tack vare mina erfarenheter.
Såhär i efterhand är jag väldigt lycklig över min samling, för nu hjälper den mig genom livet och gör det lättare.